"Vill du, eh... komma på kaffe? Ta med verktygsbacken!"

Hui, det blev vinter med besked här. Såhär såg min och Niinistös konversation ut häromveckan när vi skulle in till centrum för att sköta lite ärenden. Vi drog typ sticka om vem som skulle gräva fram bilen och sedan samåkte vi med en rullande igloo in till posten och vad det nu var vi skulle besöka.

Kallt som attan var det också. Faktiskt så sjönk temperaturen till -33 där i ett skede, men det hade jag tydligen inte screenshottat. Det är en ganska imponerande temperatur, kan jag meddela. Sådär så att det ilar i tänderna om man flinar. Vilket i alla fall inte jag direkt gör - flinar alltså - så ofta under de omständigheterna. Förutom när jag en dag kom hem från jobbet och såg att bästa grannen Vesa hade skottat snö också på min gård. Tack!

Det är söndag idag, och jag har sovit länge, länge. Satt med håret på ända i soffan och sörplade kaffe och funderade på vad man riktigt ska ta sig till med den här dagen, när jag kom på att man ju om inte annat kan lägga tiden på att städa. Alltså har jag dammsugit, slängt ut mattor, tvättat golv och putsat muggen idag. Lagom söndagsprogram. Klappar mig själv på axeln för det.

Igår drog jag en vända på stan och köpte lakan (svartvita), tallrikar (snygga), lampa till köksfläkten (fel sort) och kläder (vet inte varför). Fick dessutom en komplimang av en tant i matbutiken. Jag var glad resten av dagen på grund av det. Överlag borde man strö mera komplimanger omkring sig. 

En morgon när jag skulle till jobbet fick min bil något slags anfall. Hela panelen var mörk, alla mätare stod på noll och alla (!) servicelampor och allting lyste. Jag ringde i panik till min bror som kom för att titta på bilen samma kväll. Då hade bilen självläkt och allt funkade prima igen. Ibland bara förstår man sig inte på dessa tekniska vidunder. Helt onödigt var det dock inte att brodern kom. Under storebrors besök hann han med följande:

a) Kolla oljan i bilen

b) Fylla på spolarvätska

c) Bygga min skarvsladd

d) Byta utebelysningen som hade slutat funka

e) Skruva loss lampan i köksfläkten och instruera mig om hur jag ska byta den (sket ju sig, eftersom jag köpte fel lampa, men ändå)

Kanske var det något mera ännu, men jag kommer inte ihåg. Det är bra att bjuda över storebror på kaffe, det händer liksom grejer då. 

Som Penny Schulman skulle ha sagt;

"Vaaaknaaa, det är onsdag! Det är bästa daaageeen!". I alla fall den här veckan, när onsdag är röd dag, man får sova pinsamt länge och sedan resten av dagen sjava runt med en kaffekopp i nypan och skeptiskt titta ut genom fönstret. Skeptiskt, eftersom det i skrivande stund är 27 minusgrader ute samt beckmörkt. Det är ju fan inte mänskligt.

Har haft ett välbehövligt jullov. December var tuff som en fjortonårig, tjuvrökande högstadieflicka med mycket kajal kring ögonen. Först var det sömnlösheten som höll mig i ett hårt grepp i flera veckor, sedan var det en djävlig urinvägsinfektion som fick mig på fall mitt i värsta utlåtandeskrivandet som skulle vara klart den 23.12. Hann detta till trots ro skutan i hamn och kunde slå punkt för det sista utlåtandet och gå och käka risgrynsgröt med kollegorna dagen innan julafton.

Julen firades som alltid vid Varikko, alltså barndomshemmet vid Nyströms i Öja. Snapsvisor kring julbordet, Kalle Anka nedklämda i soffan, samt den traditionsenliga julklappsrundan, där vi enligt ett visst mönster packar upp julklapparna i tur och ordning. En process som tar länge men är intressant. Fick fina presanger i år också. Så klart.

Nyårsafton firandes med ett litet gäng i år, eftersom folk delvis jobbade, delvis har flyttat bort och delvis firade i annan stad. Eftersom det var så snöfritt och bekvämt kunde Niinistö och jag obehindrat cykla till torget och fortsätta firandet i centrum. Exakt när vi parkerade cyklarna och ställde oss i Calles kö började fyrverkerierna tjuta och fräsa omkring oss, och så var det plötsligt 2016. Perfekt timing. Annars är det VARJE ÅR så att vi firar tolvslaget någonstans mellan min lägenhet och torget, för vi är ALLTID sena. Det är ALLTID något som drar ut på tiden och vi stressar ALLTID iväg för sent.

I måndags firade vi även traditionsenligt min födelsedag. Med tårtan som brukar figurera här på bloggen just där i början av januari. Varför ändra på ett vinnande koncept? Mamma och pappa dök upp med två pallar i present, eftersom det alltid är för lite sittplatser här. Bra tänkt! Dessutom nämnde mamma att man ju kan ha pallarna som "ett litet sidobord att till exempel ställa vinglaset på". Hon känner uppenbarligen mig. 

Annars är det väl som förr här. Drog till gymmet igår på ett Grit-pass, och det var lika fruktansvärt som vanligt. Hade stora problem att få upp händerna så pass att jag fick mössan på huvudet efter avklarad träning. Det skvallrar om att passet har varit effektivt! 

Nu ska jag... eh, koka kaffe eller något. Hej på er.